Kategoriarkiv: EU

Flytta fritt – möjligt efter fem år i EU  

Efter fem år i ett EU-land, med uppehållstillstånd, arbete och sjukförsäkring, har den som är medborgare i ett icke EU-land rätt att få ett bevis om varaktig bosättning. Statusen som varaktigt bosatt ger innehavaren rätt att fritt flytta mellan EU:s olika länder, även om personen inte är medborgare i ett EU-land.  

Tyvärr känner många inte till den här möjligheten som är öppen för alla som bor i EU och är så kallade ”tredjelandsmedborgare” – medborgare i ett annat land som ligger utanför Europeiska unionen.

I mitt arbete med migrationsärenden möter vi ofta tredjelandsmedborgare som har flyttat till Sverige från ett annat land i EU där de bott länge och haft permanent uppehållstillstånd, ett tillstånd som de tyvärr förlorat när de flyttat hit eftersom de inte kände till sin rätt att begära bevis om varaktig bosättning – innan flytten. För vissa slutar allt detta med återresa till hemlandet. För andra betyder det att hela den jobbiga processen med att söka uppehållstillstånd måste göras om igen och det dröjer flera år innan personen kan ha ett nytt permanent uppehållstillstånd, men nu i Sverige.

EU berömmer sig självt om att ha så kallad fri rörlighet. Alla som är medborgare i ett EU-land har rätt att fritt resa mellan EU:s olika länder, att söka arbete och studera i alla delar av EU (med undantag för Danmark, Irland och Storbritannien, där gäller andra regler). Men eftersom många länder i EU har hårda medborgarskapslagar, som gör det svårt att få medborgarskap trots lång bosättning i landet, har situationen för de så kallade tredjelandsmedborgarna blivit allt mer utsatt. Det har i sin tur lett till olika rättsliga prövningar som gällt exempelvis den fria rörligheten och de sociala förmånerna. Genom dessa olika prövningar av ärenden har de rättsvårdande myndigheterna inom EU slutligen uttalat att det inte är rimligt att de som bott och arbetat länge i EU, har betalat skatt, skött sig och bidragit till samhällets uppbyggnad inte ska kunna leva i EU på samma villkor som de olika nationernas medborgare.

Det är nu mer än tio år sedan EU-domstolen för första gången slog fast att alla som bor och arbetar i EU ska ha samma rättigheter till sociala förmåner och fri rörlighet inom unionen, oavsett om de är medborgare i ett av unionens länder eller ej. Ett politiskt beslut om hur dessa legala rättigheter skulle säkras togs 2003 av Europeiska rådet.   För att översätta till mer begriplig svenska innebär detta alltså att rätten till fri rörlighet och rätten till sociala förmåner i EU måste gälla alla de som bor och arbetar i EU, även de som inte är medborgare i något av EU:s länder utan har behållit sitt medborgarskap i ett tidigare hemland. Status som varaktigt bosatt ska garantera den rätten. De enda länder som är undantagna från de här reglerna är Danmark, Irland och Storbritannien. Det innebär att där kan en tredjelandsmedborgare inte få uppehållstillstånd enbart på grund av en status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land.

Gränsen för när en tredjelandsmeborgare har rätt att ansöka om och utfå ett bevis om sin status som varaktigt bosatt i EU har dragits vid fem år med uppehållstillstånd, arbete och sjukförsäkring. Hinder för att få beviset är alltså exempelvis försörjningsstöd genom sociala myndigheter, eller kriminalitet.  Om du som läser det här själv har bott i Sverige mer än fem år och är självförsörjande men inte medborgare i ett EU-land, kan det kanske vara idé att fundera på att ansöka om att få ut beviset om varaktig bosättning.

Informationen från EU finns på 15 olika språk. Det svenska Migrationsverket har också en sida som berättar mer om hur du söker bevis om status som varaktigt bosatt. Vill ni ha ytterligare råd kring migrationsfrågor, eller behöver hjälp med ert specifika ärende, sök er då till en juridisk byrå eller advokatbyrå.

 

(den här texten har också publicerats på annan plats)

Asylprocessen – nyheter och förändringar

Från den första januari 2010 har en rad nya lagregler trätt i kraft som innebär att Sverige har anpassat sin författning till EU:s gemensamma asylpolitik. De regler som nu implementerats är det så kallade Skyddsgrundsdirektivet* där skyddsbehövande delas in i två kategorier, samt det så kallade Asylprocedurdirektivet**om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus.

Formuleringar kring exkluderande och återkallande av flyktingstatus hör till de delar i skyddsgrundsdirektivet som kritiserats hårdast av framför allt olika människorättsorganisationer, som menar att dessa formuleringar tagit stor plats i jämförelse med kommissionens ursprungliga förslag. Kommissionen föreslog att flyktingstatus skulle resultera i fem års uppehållstillstånd med automatisk förnyelse när denna tid var slut. Detta förslag omvandlades i förhandlingarna i Europeiska rådet till tre års uppehållstillstånd för en person som erhållit flyktingstatus och att flyktingstatus därefter skulle omprövas.

Svårigheterna att enas kring Asyldirektivet berodde framför allt på att länderna var oense om huruvida en lista på så kallade ”säkra länder” skulle vara en del av direktivet. Denna bestämmelse skulle innebära att medlemsstaterna inte skulle behöva pröva en ansökan från någon som kom från ett ”säkert land”. Direktivet antogs till slut utan ”listan”, men med en artikel som anger att rådet ska utarbeta en sådan lista. ECRE (the European Council on Refugees and Exiles) var en av de organisationer som krävde att asylprocedurdirektivet skulle dras tillbaka.

I den svenska Utlänningslagen (2005:716) har en fjärde paragraf nu införts i kapitel 5 som innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande inte ska kunna beviljas ställning som varaktigt bosatta i Sverige. Det ska istället vara möjligt att ompröva och återkalla en flyktingförklaring, när omständigheterna förändrats. Exakt vad detta innebär blir en tolkningsfråga för de instanser som ska ta ställning till kommande fall.

Ytterligare en genomgripande förändring är reglerna kring utlänningsärenden som har betydelse för rikets säkerhet. I lagens nya lydelse stadgas i kapitel 4 bland annat att en person inte kan beviljas status som flykting om han eller hon kan misstänkas ha sysslat med sådan verksamhet som kan utgöra fara för rikets säkerhet. Säkerhetsärenden enligt utlänningslagen ska handläggas på samma sätt som andra utlänningsärenden och kunna prövas av domstol. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Svensk utlänningsrätt har redan tidigare genomgått stora förändringar i och med införandet av särskilda Migrationsdomstolar under 2006 och de nya reglerna för arbetstillstånd i slutet av 2008. Samtidigt har också asylmottagandet reformerats. Det kritiserade flyktingmottagandet ska standardiseras så att boendet blir likvärdigt. Handläggningstiderna har kortats radikalt och en möjlighet att söka arbetstillstånd efter ett avslag på ansökan om asyl har tillkommit. Reglerna för att få arbeta som asylsökande med ett så kallat AT-UND (undantag från kravet på arbetstillstånd) har dock skärpts. Den sökande måste kunna styrka sin identitet genom att visa fram en id-handling, eller åtminstone medverka till att klarlägga sin identitet, annars beviljas inte AT-UND.

Från 15 april 2010 vill regeringen också införa nya regler för anhöriginvandring i lagen. Den som vill ta hit sina anhöriga måste kunna visa att han eller hon kan försörja dem och att bostaden är tillräckligt stor för familjen. Regeringens förslag har fått hård kritik från oppositionen. Propositionen bordlades i slutet av december men kommer snart upp igen till beslut. Troligen röstas förslaget igenom med en del förändringar. I nuvarande lydelse ska förslaget inte gälla konventionsflyktingar, skyddsbehövande, barn som ska förenas med sina föräldrar, eller om anknytningspersonen är en utlänning som har permanent uppehållstillstånd och har vistas i Sverige med tillstånd för bosättning i mer än fyra år.

Sverige har under perioden som ordförandeland i EU också medverkat till att det antagits ett nytt ramverk för det gränsöverskridande samarbetet, som ska gälla under perioden 2010-2014. Det kallas för Stockholmsprogrammet och antogs av det EU-toppmöte som ägde rum i Stockholm i december. Ramverket ersätter det tidigare femåriga Haagprogrammet, som löpte ut i december 2009. Överenskommelsen gäller bland annat polissamarbete, domstolsförfaranden, gränskontroll, asyl samt migration. Domstolar i olika EU-länder ska kunna samarbeta, liksom polisen. Det ska kunna göras samordnade aktioner för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism. EU:s gränsbevakningsorgan FRONTEX ska också utvecklas och få mer resurser och befogenheter, bland annat det nya övervakningsystemet EUROSUR med satsningar på mer biometrisk teknologi så som scanning av finger- och regnbågshinna. Det gemensamma asylkontor som länge diskuterats (European Asylum Support Office, EASO) finns också med i planerna.

Stockholmsprogrammet har fått hård kritik av de som ser det som ett ytterligare steg mot ett mer slutet Europa, med militariserade gränser och en urholkad asylrätt. Amnesty menar att det finns allvarliga brister i programmet när det gäller mänskliga rättigheter. Förespråkarna ser det som en vision för ett medborgarnas Europa. ”Det handlar om frihet och rättvisa för alla invånarna i EU.” säger Corazza Bildt i ett inlägg på Politikerbloggen. Organisationen Statewatch, som är baserad i London, bevakar utvecklingen och har samlat fakta och länkar på sin sajt. En mer lättläst sammanfattning av programmets innehåll finns hos Dagens Nyheter.

Sammantaget innebär de reformer som alliansregeringen genomfört under sin regeringsperiod att fokus lagts allt hårdare på den kritiserade så kallade arbetslinjen, där egen försörjning är centralt. Många mindre åtgärder som ska underlätta för arbetssökande att komma till Sverige – eller komma tillbaka till Sverige – är en del av detta och där finns en rad positiva förändringar. Den möjlighet som skapats av Migrationsverket att söka arbetstillstånd via nätet har gjort att ansökningar kan behandlas snabbare, utan onödiga omvägar via ambassader och diplomatpost. Den som söker via nätet slipper också Schengenprocedurerna och kan åka direkt till närmaste ambassad och hämta sitt tillstånd när/om det har beviljats. Utifrån de fall vår byrå har kännedom om har även ansökningar från personer som tidigare varit i Sverige som asylsökande behandlats positivt när det funnits ett erbjudande om varaktigt arbete från en seriös och etablerad arbetsgivare.

LÄS MER
Den senaste pdf-utgåvan av förändringarna i den svenska författningen
Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet – regeringens hemsida.
Organisationer som arbetar för flyktingar i Sverige
• En mycket kortfattad snabbguide till EU:s asylpolitik finns på Dagens Nyheters hemsida.
• Här är också en lättläst sammanfattning av Stockholmsprogrammets innehåll hos Dagens Nyheter.
ECRE (the European Council on Refugees and Exiles)
• Organisationen Statewatch, baserad i London.

* Det så kallade skyddsgrundsdirektivet – Europeiska rådets direktiv 2004/83/EG innehåller miniminormer för när en medborgare i ett tredje land antingen ska anses vara flykting eller alternativt skyddsbehövande, det vill säga i behov av skydd på grund av andra skäl. Definitionerna återfinns i artikel 2 i direktivet. Som flyktingar ska endast de betraktas som uppfyller Genevekonventionens definition, det vill säga riskerar förföljelse på grund av ras, religion, ursprung eller politiska åsikter. För de som inte uppfyller denna definition finns möjligheten att hävda att man behöver skydd av andra skäl, exempelvis humanitära.

**Asylprocedurdirektivet – Europeiska rådets direktiv 2005/85/EG slår fast miniminormer för hur medlemsstaterna får gå tillväga när de beviljar eller återkallar flyktingstatus. Från rätten till asyl ska det exempelvis vara möjligt att utesluta personer som kan antas vara skyldiga till krigsförbrytelser, har begått grova icke-politiska brott eller har bedrivit verksamhet som skulle kunna utgöra en fara för rikets säkerhet. Det ska också vara möjligt att ompröva ett beslut om flyktingförklaring om förhållandena förändras. Den vars flyktingförklaring utsätts för sådan prövning har rätt till ett offentligt biträde.