Måste jag betala?

• Måste jag betala om jag använt en bild utan lov?

Har du fått en räkning från en upphovsperson rörande olovlig användning av bilder eller verk? Försök då hitta en förhandlingslösning innan ärendet går vidare till domstol.

Den som utan lov från upphovspersonen har använt ett skyddat skapat verk av något slag – exempelvis musik, film, målningar, skulpturer, arkitektoniska verk, fotografiska verk – genom att göra detta tillgängligt för allmänheten ska alltid utge så kallad skälig ersättning för det nyttjade, till upphovspersonen (den som skapat verket) alternativt den som äger rättigheterna till verket.

Om en bild dessutom tillgängliggjorts utan anslutande information om vem som är upphovsperson, utgör detta en ytterligare skada som också måste ersättas. Det belopp som vanligen utdöms i skadestånd för utelämnat namn i anslutning till foto på internet har i praxis fastslagits till 1000 kr.

Skyldigheten att alltid betala slås fast i 54 § i upphovsrättslagen, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Hur hög ersättningen blir avgörs av domstolen i varje individuellt fall. Kan upphovsrättsinnehavaren visa att det som olovligen använts har ett högt marknadsvärde kan det bli fråga om stora belopp.

Ersättning ska utges även om bilden snabbt tas bort från nätet när den som ansvarar för att ha lagt ut den blir medveten om att den använts olovligen. Att låta en omtvistad bild ligga kvar en längre tid kan resultera i skyldighet att betala en högre ersättning som står i proportion till den tid bilden använts.

Även om den som använt bilden varit i så kallad god tro och inte känt till att bilden var skyddad, eller fått felaktig information från tredje part gällande skyddet, så ligger alltså ändå det slutliga ansvaret för att ersätta upphovsrättsinnehavaren på den part som använt bilden. Den som blivit ersättningsskyldig på grund av en tredje parts agerande kan emellertid i sin tur regressvis stämma tredje part och kräva ett skadestånd som täcker utgifterna.

Även andra lagar än upphovsrätten kan komma att tillämpas i ett domslut. Det kan till exempel gälla lagen (1978:800) om namn och bild i reklam, som reglerar rätten att använda bilder där personer avbildas på ett sätt som gör att de är lätta att känna igen och identifiera. Den eller de som avbildas kan ha rätt till ersättning om de inte tillfrågats om användningen.

Rådgivning online