Hård kritik mot förvarstider gav ändring

Kortare tider i förvar och skärpta regler om återvändandeförbud blir det från den 1 maj 2012, om regeringens förslag går igenom i riksdagen. Propositionen, som lagts fram med stöd av Miljöpartiet, slår fast en tolv månaders tidsgräns för så kallad förvarstagning av tredjelandsmedborgare. Den innehåller också ett återvändandeförbud för den som inte frivilligt lämnar Sverige efter ett beslut om avvisning eller utvisning.

Det ska alltså inte längre vara möjligt att som nu kunna hålla en person i så kallat verkställighetsförvar hos Migrationsverket så länge som upp till 1,5 år, vilket hittills varit den bortre gräns som slagits fast i praxis, dvs i domstol. Det ska inte heller vara tillåtet att sätta en förvarstagen som inte begått ett brott i arrest, häkte eller på kriminalvårdsanstalt på samma villkor som övriga intagna.

Amnesty International hör till de organisationer som under de senaste åren allt kraftigare reagerat på och kritiserat hur tredjelandsmedborgare behandlats i samband med frihetsberövanden i syfte att verkställa beslut om ut- eller avvisning.

Även JK har framfört kritik av häktesplaceringar och sagt att det bara i undantagsfall får förekomma exempelvis övernattning i arrest eller häkte om personen i fråga inte begått ett brott. Frustrationen har också varit stor hos de flesta ombud över att det inte funnits några tidsgränser för en förvarstagning som många uppfattat som inhuman och kränkande.

Nu föreslår regeringen att en utlänning inte ska få hållas i verkställighetsförvar längre än två månader om det inte finns särskilda skäl för en längre förvarstid. Även om synnerliga skäl föreligger ska en utlänning inte få hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om verkställigheten drar ut på tiden på grund av att utlänningen inte samarbetar eller för att det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, högst tolv månader.

De nya reglerna betyder i klartext att om polisen inte lyckats verkställa en ut- eller avvisning inom tolv månader, så får svenska myndigheter inte fortsätta att frihetsberöva den person verkställigheten gäller. Man får istället använda sig av andra kontrollmetoder, exempelvis så kallad anmälningsplikt. Detta innebär tyvärr också att gränspolisen nu får ännu hårdare press på sig att verkligen lyckas verkställa de ärenden som de fått överta från Migrationsverket.

Samtidigt skärps reglerna för återvändande. Den som får ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska få en viss tid på sig att lämna landet. Tidsfristen ska bestämmas till två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning, föreslår regeringen. Den som inte återvänder frivilligt efter den tiden ska straffas med ett återvändandeförbud på ett år, som kan upphävas om det finns särskilda skäl. Finns inte förutsättningar för frivillighet ska återreseförbudet sättas till fem år. Det sistnämnda kan exempelvis bli aktuellt vid utvisning eller avlägsnandebeslut på grund av brott.

Att en utlänning som inte lämnar landet inom föreskriven tid ska meddelas ett återreseförbud innebär en nyordning i svensk rätt, skriver regeringen. Därför bör ett återreseförbud som meddelas i de fallen vara kortare än det som meddelas i samband med ett så kallat avlägsnandebeslut. Regeringen bedömer att lämplig tid för ett sådant förbud ska vara ett år.

De nya reglerna står i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistats olagligt i medlemsstaterna, det så kallade återvändandedirektivet och Sverige föreslås alltså börja tillämpa de nya reglerna från 1 maj 2012.