Hindersprövning ska göras även om passet saknar visering  

Skatteverket kan inte neka att genomföra en hindersprövning enligt 3 kapitlet i Äktenskapsbalken enbart med hänvisning till att en identitetshandling saknar viserings- eller inresestämplar.  Det har slagits fast i en dom från Kammarrätten i Stockholm, avkunnad den 17 juni 2008. Kammarrätten instämde i Länsrättens tidigare bedömning att ärendet skulle återförvisas till Skatteverket för handläggning.  

Den som vill gifta sig och därför ansöker om så kallad hindersprövning i Sverige måste kunna styrka sin identitet, med hemlandspass eller annan tillförlitlig identitetshandling i original. Enligt Kammarrätten måste en sammantagen och individuell bedömning göras i varje enskilt fall. Att ett pass saknar viseringar eller inresestämplar kan inte per automatik medföra att passet saknar allt värde som identitetshandling. En myndighet måste ha den kompetens som krävs för att bedöma handlingarnas äkthet. Saknar man denna kompetens får det inte gå ut över de personer som vänder sig till myndigheten. Skatteverket har inte heller rätt att införa nya regler på området, detta tillkommer istället lagstiftaren, skriver Kammarrätten.
Skatteverkets anvisningar till personalen att inte godkänna pass som saknar viseringar eller inresestämplar som praktiserades under 2007-2008 var alltså felaktig.
Om du råkat ut för liknande beslut kan du alltså, om identitetshandlingarna är tillförlitliga och äkta och du anser att beslutet är felaktigt, överklaga beslutet till Länsrätten och hänvisa till Kammarrätten i Stockholms dom nr 1409-08 av den 17 juni 2008.