Papperslösa i arbete – kan bli en dyr affär för arbetsgivaren

OBS! En version av den här texten har tidigare publicerats i tidningen Lag & Avtal, (januari 2011) © Aminata Merete Grut
http://www.lag-avtal.se/tidningen/article3079415.ece

Från 1 juli 2011 har Sverige börjat tillämpa reglerna i EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer papperslösa. Den arbetsgivare som bryter mot förbudet att anställa en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat kan få olika påföljder. Till exempel tvingas att betala ut avtalsenliga löner till migranter utan papper, samt skatter, arbetsgivareavgifter och straffavgifter till staten. Företag som hyr in tjänster kan också tvingas betala för underentreprenörers lagbrott genom att bli medbetalningsskyldiga för löner till papperslösa. Den papperslöse själv riskerar utvisning om det kommer fram att han eller hon arbetat utan tillstånd, men ska ändå ha rätt att få ut den lön han eller hon tjänat in.

Men de nya reglerna om sanktioner mot arbetsgivare som anställer papperslösa dömdes redan på förhand ut som relativt verkningslösa. Inte ens statens utredare Sten Heckscher trodde på en drastisk förändring. ”Lagändringarna innebär inte någon stor omställning, så det blir inte någon rusning till domstolarna”, sa han.

Sverige uppfyllde redan innan 2011 i stort sett alla direktivets krav i fråga om framför allt straffrättsliga och finansiella sanktioner, enligt Högsta förvaltningsdomstolens förre ordförande Sten Heckscher, som alltså haft i uppdrag att utreda hur vår nuvarande lagstiftning måste anpassas inför implementeringen. ”Jag tror inte att det blir någon rusning till domstolarna. Bara ett fåtal fall om året har lagförts tidigare och det vi föreslår innebär inte någon dramatisk förändring av verkligheten”, säger han. ”Det var också uttryckligen sagt att vi på punkt efter punkt skulle se till att det inte blir alltför betungande för arbetsgivare och myndigheter att införa direktivet. Därför har vi bland annat föreslagit att Skatteverket får till uppgift att samordna arbetsgivarnas uppgifter om nyanställda tredjelandsmedborgare.”

Polisen har inte någon officiell uppfattning om hur många papperslösa som arbetar i Sverige. ”Det är omöjligt att veta hur många papperslösa som reser in eller ut ur Sverige, med tanke på våra öppna gränser mot resten av EU”, säger Sören Clerton, chef för Centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen. Han håller också med om att det knappast kommer att ske några större förändringar efter lagändringarna. De underrättelsebaserade inspektioner och de branschkontroller som genomförs hos något tusental företag årligen i samarbete mellan olika myndigheter uppfyller redan nu direktivets krav på kontroller av arbetsgivare. Det gäller exempelvis Operation Krogsanering i Stockholm och Vit Kust i Göteborgsområdet.

TCO:s jurist Samuel Engblom, en av dem som varit med och startat Fackligt center för papperslösa i Stockholm, välkomnade i stort de nya reglerna. ”De gör det mindre attraktivt med billiga kontrakt där en underentreprenör använder sig av irreguljära migranter. Men vi skulle förstås också önskat ett lagförslag som slår fast att papperslösa har rätt att organisera sig fackligt. För de papperslösa förändrade den nya lagstiftningen inte mycket i sak. Mycket få papperslösa vill anmäla eller vittna mot en arbetsgivare och därmed riskera att själva bli utvisade.”

”Med tanke på att gränserna redan nu är så stängda runt EU att det inte kommer in så många nya papperslösa, borde politikerna inrikta sig mer på att ta hand om dem som redan är här och ge dem möjligheter att få stanna, inte ägna sig åt att kriminalisera dem eller de arbetsgivare som ger dem jobb”, säger också Yacine Asmani, från nätverket Papperslösa Stockholm.


FAKTA – Avgift har införts

Redan från första januari 2011 infördes en ny paragraf i utlänningslagen om en särskild avgift för den arbetsgivare som haft en papperslös anställd. För varje tredjelandsmedborgare som bevisas ha arbetat utan tillstånd ska arbetsgivaren betala ett halvt prisbasbelopp till staten. Har personen arbetat längre tid än tre månader blir avgiften i stället ett helt prisbasbelopp.
Inga undantag görs för god tro. Det krävs varken uppsåt eller oaktsamhet från arbetsgivarens sida, eller en dom, för att den lokala länsstyrelsen ska kunna kräva ut avgiften.

… fler sanktioner kom i juli

Från och med juli 2011 trädde tvingande regler om att den som hyrt in en underentreprenör för att göra ett arbete ska kunna bli medbetalningsskyldig för löner till papperslösa, samt att om en papperslös påträffas hos en arbetsgivare ska han eller hon förutsättas ha arbetat där i tre månader för avtalsenlig lön, om inte arbetsgivaren eller den papperslöse själv kan bevisa något annat.

En rad kontrollfunktioner har också föreslagits få en mer utförlig utformning. Förutom den redan existerande skyldigheten att kontrollera att den som anställs verkligen har uppehållstillstånd och arbetstillstånd, infördes också en direkt skyldighet för arbetsgivaren att anmäla att man anställt en tredjelandsmedborgare, samt en skyldighet att arkivera en kopia av den anställdas tillståndsgrundande handling. Skatteverket har föreslagits bli den instans som ska ta emot anmälan om anställning, i samband med inbetalning av skatter och avgifter.

Direktivets krav på regler om att arbetsgivare som anställt papperslösa ska ställas utanför upphandlingar, samt tvingas betala tillbaka statliga bidrag eller inte kunna uppbära sådana bidrag, anses av utredaren redan vara uppfyllda.


… så många papperslösa finns i Sverige

Bedömningarna av hur många personer från länder utanför EU som lever utan papper i Sverige i dag varierar kraftigt.

Läkare utan gränser, som ideellt driver sjukvårdsmottagningar för gömda flyktingar, tror att det kan rör sig om 30 000–50 000.

Nätverket för papperslösa i Stockholm tror att det kan vara så många som 100 000 personer.

Polisen har ingen officiell uppfattning. Det enda man med säkerhet kan säga är att under 2010 var runt 10 000 tredjelandsmedborgare eftersökta för så kallad verkställighet.


Läs mer om papperslösa och arbetsgivare i tidningen Lag & Avtal
http://www.lag-avtal.se/tidningen/article3079415.ece